Vår dröm

Jag och Mika har drömt om ett hus i ungefär tre år. Vi har vart och tittat på otaliga hus, både gamla och nya, fula och fina, billiga och dyra. Ibland har vi på allvar tänkt köpa, men det har alltid kommit något som fått oss att backa ur. Vi funderade på att bygga, och sökte t.o.m. tomt, men fick ingen så det rann ut i sanden det också.

Vid första maj såg vi ett hus på etuovi som vi blev intresserade av. Ett gammalt hus som skulle kräva total renovering, men såg bra ut för sin ålder, bra läge, osv. Vi var och tittade på det ett par gånger, och sedan bjöd vi lite mer än det begärda priset (eftersom vi visste att ett annat par hade bjudit den begärda summan). Det blev praktiskt taget en auktion, som vi förlorade. Vi var så besvikna att det tog ett par veckor innan vi kom över den förlusten! Vi hade så ställt in oss på att köpa huset, och hade renoverat allt färdigt i fantasin.

Sakteligen började vi igen titta på hus, men alla verkade dåliga i jämförelse med huset vi förlorat. En dag satt jag och surfade på etuovi.com, och bläddrade tillbaka till hus som varit till salu en längre tid. Då fastnade jag på ett hus som jag minns att jag sett, men det var så fult med gamla slitna mineritskivor, och dessutom för högt pris i förhållande till skicket det var i. Men nu såg jag att de sänkt priset! Vi bestämde en visning med förmedlaren.

Huset fanns i Vapenbrödrabyn, ett småhusområde bestående av frontmannahus byggda på 50- och 60-talen. Området är lugnt och vackert fast det ligger bara ca 3 km från centrum. Allt fler barnfamiljer flyttar dit, och befolkningen har blivit allt yngre de senaste åren.
Dethär huset låg ganska i mitten av byn, vid en mindre och lugnare väg. Larsvägen. Huset såg lite ledset ut med den slitna fasaden, och det var fullt med taggiga buskar runt om huset, som växt ända upp till fönsterna. Tomten var lite över 1000 kvadrat, men man såg inte mycket av den för all växtlighet. Gården såg ut som en regnskogsdjungel!

Men det var något med huset som gav en varm känsla. Ett sorts lugn låg över helheten, och då vi for hem var jag helt tom i huvudet. Efter många långa diskussioner bestämde vi att ta dit "vår" byggnadsmästare för att ta en titt. Han tyckte att huset var ok och att det fanns många möjligheter. Mycket att renovera, men å andra sidan bra att man inte renoverat "fel" och vi skulle ha möjlighet att göra huset "helt vårt eget" :)

Vi bjöd en summa som var 20 000 e under det begärda priset. Följande dag ringde förmedlaren och berättade att motbudet var 12000 mer än vi bjudit. Ett par timmar senare ringde han pånytt och sade att sista priset var 7000 mer än vi bjudit. Vi funderade och funderade, och for ännu en gång och tittade på huset. Efter den titten skakade vi hand.

Vår dröm! Den håller på att bli sann!